Dag 043: Tiga är guld

december 20, 2010 § Lämna en kommentar

Googleorganismen blev väldigt upprörd över att jag lade ut lite information som för ett ögonblick fick den svenska googleorganisationen att framstå som lite lätt paranoid och farsartad.

Detta kom till min kännedom på omvägar. Men jag ville gärna bemöta kritiken personligen och mejlade därför personen ifråga. En knapp vecka senare har jag fortfarande inte hört ett ljud.

Lite intressant att anställda på ett företag som lever på information och kommunikation är så dåliga på att kommunicera.

Eller är det kanske så att personen ifråga inte vågar svara av rädsla för att konversationen ska hamna på bloggen? Om så är fallet är det paradoxalt men samtidigt extremt roligt. Ett företag som vill tillgängliggöra all information – utom sin egen.

 

Dag 036: Google ser mig – äntligen!

december 13, 2010 § 1 kommentar

Det verkar som att google nu på allvar har fått upp ögonen för mig.

Det gläder mig.

Tittar man på min besöksstatistik på bloggen de senaste dagarna så finns det ett väldigt stort intresse för inläggen ”Dag 028: Google skämmer ut sig – igen” och ”Dag 022: Googles Sverigechef skyr ljuset”.

Dessa inlägg handlar om hur googles Sverigekontor agerat klantigt när de behandlat en intervjuförfrågan med Sverigechefen Stina Honkamaa.

Att det just är dessa inlägg som väcker intresse, sammantaget med annan information som kommit till min kännedom, gör att jag drar slutsatsen att det är anställda vid googles Stockholmskontor och människor i deras närhet som nu börjat rikta sin uppmärksamhet åt mitt håll.

Jag ber att få hälsa er hjärtligt välkomna och hoppas att ni är bättre på att följa bloggen än ni är på att besvara mina mejl. Att ha er ombord gläder mig mycket och ger mig förnyade krafter att fortsätta min kamp för en googlefri vardag.

Dag 028: Google skämmer ut sig – igen

december 5, 2010 § 2 kommentarer

Det är för sorgligt.

Google förespråkar öppenhet och forsar fram i sin mission att tillgängliggöra all världens information gratis på nätet. Men när det gäller google själva och deras medarbetare så är det locket på.

Jag skrev häromdagen om hur googles Stockholmskontor i allra sista sekunden blåste av en intervju som en kollega skulle göra med Sverigechefen Stina Honkamaa för en av Sveriges dagstidningar. Detta på grund av att man tyckte att frågorna som skulle ställas till henne var allt för personliga.

Ett exempel på de alldeles för personliga frågorna är ”Har du kvar ditt idrottsintrese?”

Dessutom kom kommunikationschefen Andreas Svenungsson med världshistoriens sämsta ursäkt som en delförklaring till varför intervjun blev inställd:

”jag har strulat till det och missade tyvärr att boka in Stina i kalendern, det finns bara mig och ett konferensrum i kallelsen.”

Som grädde på moset fick min kollega natten! innan intervjun skulle genomförts ytterligare ett par meddelanden från Andreas Svenungsson, som bara understryker det pinsamma i hur google hanterar det här ärendet.

I smsen nämns att Stina tycker att det blir för mycket fokus på henne som person i intervjun och att det privata får för mycket utrymme, delvis genom att artikeln är tänkt att innehålla delar där personer hon mött genom åren får berätta om henne.

Denna typ av intervjuer är väl närmast att anse som standard i personporträttsgenren men Stina Honkamaa är uppenbarligen inte så pigg på tanken. Som kommunikationschefen nämner så vill  Stina uppenbarligen inte att man rotar i hennes förflutna och hon tycker inte att den privata delen av Stina Honkamaa hör hemma i rampljuset.

Men är man högsta chef i Sverige för ett av världens mest framgångsrika företag så kan man inte ställa såna krav och hon är bara naiv om hon tror att hon kan bestämma vad som ska skrivas om henne och inte.

Så i lättsmälta portionsförpackningar kommer jag här på bloggen med jämna mellanrum lägga ut små anekdoter och faktauppgifter om Stina Honkamaas liv före google.

Så håll ut – och håll utkik.

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande bland inlägg taggade googles stockholmskontordontbegoogle.